En fantastisk god och lätt gjord kaka. Kan verkligen rekomendera. 

Det är dock inte mitt recept. Om ni vill ha en beskrivning med bilder gå in på

http://tidningenhembakat.se/bloggar/lindas-bakskola/krispig-mjolkchokladkladdkaka/

Ca 12 bitar

125 g smör

2 ¾ dl strösocker

3 ägg

4 msk kakao

1 nypa salt

1 tsk vaniljsocker

1 ½ dl vetemjöl


Krispig mjölkchokladganache

1 dl vispgrädde
200 g mjölkchoklad, bruten i bitar
2–3 dl Rice Krispies

GÖR SÅ HÄR

1. Sätt ugnen på 180 grader. 
Smält smöret i en kastrull. Tillsätt resten av ingredienserna och blanda snabbt ihop allt till en slät smet.

2. Häll smeten i en smord och bröad form, 22–23 cm i diameter, med löstagbar kant. Bröa formen med kokos eller ströbröd.

3. Grädda kakan mitt i ugnen i 22–25 min beroende på hur kladdig du vill ha den. Låt den kallna helt i formen.

4. Krispig mjölkchokladganache: Koka upp vispgrädden i en kastrull. Stäng av värmen och låt chokladen smälta i eftervärmen. Rör om till en slät smet.

5. Låt chokladganachen svalna helt och stelna något innan du rör ner Rice Krispies-flingorna. Om du rör ner dem för tidigt kan de bli sega av den blöta chokladen. Bred ut ganachen på kladdkakan och låt den stelna helt. Skär kakan i bitar med en vass kniv.

Tänk vad tiden går snabbt när man har roligt. 

Såg att det var 3 år sedan jag skrev och jag var fortfarande mammaledig. Nu har jag börjat jobba för fullt och det är fantastiskt kul. Detta året har jag en åk 2. Dom är helt underbara!!!!!!

Kommer inte ihåg om jag har skrivit något om min virkning. Det är jätte kul. Bra sätt att komma igång efter amningsdimman. Dagens projekt är fjärilar.

Igår försökte jag lägga ut bilder på våra fina påskkärringar. Men tyvärr hade internet tagit påsklov. Så är det ibland när man bor på landet.

Ha en toppen dag!

Oj, oj, oj Nu var dä jätte längsedan som jag "skrev av mig". Men jag antar att jag haft fullt upp så att jag inte har haft tid att skriva. Eller så har jag kommit i från dä lite.

Men nu känner jag att det börja hända saker i mitt liv. Att få barn är förstås en enorm häldelse, men när man gått hemma i 15 månader så blir iallafall jag lite "bakom". Så nu börjar det faktiskt närma sig hösten å jobb. Gött!!!

I dag var det riktig höst i luften. Fick leta fram rengkläder till både mig och Elin när vi skulle till "skolan" idag. Men när man är riktigt kläd är det faktiskt inte så illa. Efter att ha släppt iväg Mikael på en fiske tur med grabbarna tog jag och Erik bilen in till stan för att kolla på olika internett abonnemang som vi ska ha i Gunnarskog.

Å va dä är skönt att sitta inne och titta ut på regnet som bara öser ner. Och känner mig lycklig över att inte behöva vara på Hamnfesten i blötan. Det är alldeles för härligt i soffan med en chipspåse, tyvärr är "bubbeldrickan" slut men dä går att råda bot på.

Tidigare under  kvällen var det en lite tjej som slumrade in i mitt knä, dä är så mysigt. Hoppas att nr. 2 också slumrar in snart.

Å va dä är skönt att sitta inne och titta ut på regnet som bara öser ner. Och känner mig lycklig över att inte behöva vara på Hamnfesten i blötan. Det är alldeles för härligt i soffan med en chipspåse, tyvärr är "bubbeldrickan" slut men dä går att råda bot på.

Tidigare under  kvällen var det en lite tjej som slumrade in i mitt knä, dä är så mysigt. Hoppas att nr. 2 också slumrar in snart.

Då var sommarvärmen här på allvar å vi bestämde oss för att
resa till storstan och handla på sådana affärer som inte finns i Arvika. Jag
kan faktiskt rekommendera att åka till Bergvik i värmeböljan, det var inga köer
och inomhus är temperaturen perfekt. Det hade varit perfekt att gå och fynda på
rean men jag märkte snabbt att mina familjemedlemmar inte var lika roade som
jag. Det får helt enkelt bli en shoppingtur med personer med likasinnat intresse.

På hemvägen blev det först ett stopp på Råtorp med bad och
fika, mycket trevligt. Synd att det är en bit och åka annars hade det varit
roligt att träffas lite oftare. Nästa stopp var strax utanför Kil. Då blev Elin
ögonlock så tunga att vi stoppade så vi fick bada. Helt underbart!!!!

Snörade på mig skorna för att ta en runda. Kände inge större
lust men har jag som mål att springa 2,1 mil om 10 månader så gäller det att
hänga i. Väll ute kände jag som om värmen var på väg tillbaka igen. Jag hade
nog bara hunnit ett kvater när jag hörde ganska hög musik. Min första tänke var
att det var några ungdomar som hade fest, men vad fel jag hade. Det var fyra
gubbar i övre medelålder som spelade Loui Armstrong och eldade i någon slags
hemmabyggd utegrill. Jag gick förbi med ett leende på läpparna och tänkte att
det finns hopp för mänskligheten. När löpturen började lida mot sitt slut lyfte
jag lyckligtvis blicken och fick se det gyllene M:et (i Mc Donalds). Det bara lyste
som det aldrig har lyst förut. Solen hade färjat den bakomliggande skogen guldgrön
och himlen var ljusblågrå. Snacka om att ha ett mål här i livet. På lätta ben
sprang jag in på lärkvägen och in i en uppfriskande dusch. Detta härliga minne
kommer jag att plocka fram under de mörka vintermånaderna, så kommer inte
löpningen kännas så tung